måndag 3 december 2007

Del 1. Första mötet med Ducati

Jag tänkte berätta om mitt möte med motorcykelmärket Ducati och Svenska Ducceklubben här i bloggen, men eftersom historien är för lång så berättas den i flera delar.

Detta är del 1 i denna saga.

Berättelsen måste börja redan -81 då en fjunig sextonåring gav ett bud på en Yamaha RD125. Hojen skulle inhandlas och kortet fixas trotts att mamma va halvt vansinnig för att jag skulle börja köra hoj. Hon hade efter en olycka lyckats få min pappa att sluta köra några år innan jag föddes och nu ville hon inte att jag skulle börja.

Affären fick dock oväntat förhinder när ägaren lyckades parkera hojen i passagerarsätet på en VW-bubbla.
Ja,ja mamma kanske har rätt och det är nog farligt.

-84 har den fjuniga tonåringen fyllt nitton och börjat tjäna oförskämt mycket pengar och tanken på mc återkomm. Denna gång så svalnar intresset då en arbetskamrat berättar om hur han efter en repa på sin Z1000 blev sittandes i rullstol i ett halvår.

Något år senare så träffar en nu redigt skäggige tjugoåring en udda varelse som flänger runt på en 125:a som låter den mc inteserade tjugoåring provköra lite. Det leder till att körkortintyg fixas, men längre kommer inte planerna denna gång heller.

Så efter att i många år ha suktat efter att ta MC-kort och köpa hoj så va det dags, men om sanningen ska fram så va det nog min dåvarande sambo som fick mej att äntligen ta beslutet. Ja naturligtvis så gav sig båda i kast med att skaffa kort.

Året va -91 och en hoj skulle inköpas inför komande sommar. Jag sprang genast ner till macken och inhandlade "Bike Test" där man kunde läsa om alla tänkbara och otänkbara hojalternativ som fanns. Allt från Guldvinge, RC 30, NCR 125 och DR600 fanns med i tidningen.

Men redan på sidan 34 fastnade jag med blicken på bilden av en helt annorlunda skapelse. Det va fyra hojar på bilden, men tre av dom reflekterade jag aldrig över för den som syntes mest va en Ducati 750 Passo -87.

Vilken underbar annorlunda uppenbarelse! Med heltäckande kåpor och med en röd kåpa som går upp och ersetter kåpglaset så såg den inte ut som någon annan hoj.

Bike skrev bland annat "Resan som utveklat sig till en ren kärlekshistoria", ""Ducatin har känslan", "...lekande lätt att kasta runt i svängarna" samt "500 mil nu. och hon har inte missat ett slag".

Men där fick Ducatiäventyret förhinder av andra viljor denna gång och en HD Sportster 1000 inhandlas inför sommarens äventyr.


Del 2 som innehåller första mötet med SDK kommer inom kort.