Det är bara att acceptera....

....och låta bloggen få det öde den förtjänar.



Så tack för att ni läst och komenterat mina små inlägg här på bloggen!

/P-O

Powerwalk with the pimp of the nation!

Kom hem från jobbet i kväll och tittade på stegräknaren.
Hm.... det va en dyster syn, bara 3500 steg på en hel dag.

Nu hör det till saken att stegtävlingen går ut på att lagen ska gå från Barsebäck till vårt nya kontor i Sumpan. En nätt promenad på 750 km (beräknat på att man går kraftledningsgatorna) och tiden man beräknat att vi ska klara det på kräver ett snitt på 10.000 steg om dan.
Nu har jag ett snitt på ca. 6.700 steg och måste avverka minst 11.500 om dan för att hinna till Sumpan till sista november.
Men jag funderar på att fortsätta 1081 km till innan våren och då ska jag ha hunnit till Porjus en bit från Jokkmokk. Då borde skinnstället passa till våren.

Så tillbaka till dagens problem.
3.500 steg duger ju inte och tidigare promenad visade att en timma bara ger 7.500 steg. Det duger ju inte så här krävs lite mer, högre tempo, längre sträcka och lite längre tid får det bli. Så jag letade på MP3-spelaren och gav mej av. Med volymen på max och Kid Rock i lurarna så va det inga problem att hålla tempot högt.
Så efter en timma och tjugo minuter va jag hemma igen och stegräknaren visade 12.430 steg.

Så nu ska jag fira med en öl till pastan :-)

9730 steg senare!

Japp i dag blev det 9.730 steg utan att ta någon extra promenad. Inte illa, man kan nog fan komma upp till 10.000 om man bara tar lite omvägar här i livet. Firar med en par öl i kväll!

Oj, oj nu va det längesedan bloggen blev så här tätt uppdaterad. Men jag kommer nog att tråka ut er läsare (om ni nu är två eller tre) med stegjakten, men kanske lite annat kommer med också när man ändå skriver.

På promenad genom stan.

På jobbet så drog man för en vecka sedan igång en stegtävling.
Perfekt anledning att komma igång att röra på sig och att få skinnstället att passa till våren. Tänk så skönt att kunna andas även på första bandagen utan att behöva ställa sig i duschen med stället på. Sedan vore det ju inte helt fel om man pallade att köra fullt ett helt 20 minuters pass.

Bara att hämta ut stegräknare och registrera sig på tappa.se.
Men första veckan så har jag inte ”hunnit” ta några promenader utan jag har bara gått det jag normalt går om dagarna.
Från lägenheten till garaget, från parkeringshuset till kontoret, några vändor till kaffeapparaten, 10 minuters promenad för att hämta dagens lunch, ett par vändor till toa, från kontoret till parkeringshuset, från garaget till lägenheten och några vändor mellan vardagsrum och kök hemma på kvällen.
Så vad ger då en sån dag för resultat på stegräknaren? Jo ynka 4.700 steg har jag snittat.
Vad jag förstått så bör man ligga mellan 8-10.000 steg om dan för att må bra och dom som ligger i topp på jobbet snittar över 20.000 steg per dag.
Men jag har inga planer på att vara värst så om jag kommer upp i ett snitt på 10-12.000 så är jag nöjd.

Så i dag bestämde jag mej för att kolla vad en timmas rask promenad kunde ge. Så jag slängde på mej bekväma skor och lämpliga kläder så man kunde bli lite lagom svettig, kollade klockan och drog ut och gick.
Promenaden blev ganska exakt en timma och resultatet blev….. 7.500 steg!
Suck, med normalt 4.700 och 7.500 för en timmas promenad blir det ju bara 12.200 steg.

Så det är bara att konstatera att om jag inte börjar gå mer på dagarna så är jag dömd till en timmas promenad per dag.

No comments

Så har det hänt igen.

Ja det va länge sedan det hände senast, men nu har det hänt igen.
Förra gången var den 27/5 -06 så man kanske inte ska klaga allt för mycket, men det känns fan så surt ändå.

Det som hänt är att jag missat en bandag med Ducceklubben. Orsaken va inte att jag hade nå bättre för mej, nej inte kan man prioritera nå annat högre än en bandag på Anderstorp med Ducceklubben.
Nej det va ryggen som satte stopp och för an liten fånig skitgrej dessutom. Jag kom hem sent i tisdags och öppnade bakdörren för att sträcka mej efter kavajen som jag slängt i baksätet när det hugger till i ryggen och en muskel låser sig fullständigt.
Diskbråck å ryggskott har jag haft förr men då har det varit för att man gjort nå riktigt dumt men hur fan illa är det inte när man får det av att sträcka sig efter en kavaj?
Ja, ja det har hunnit bli betydligt bättre nu så nästa körning på Gelleråsen nästa vecka ska inte vara i fara, men för säkerhets skull så tänker jag sluta använda kavaj allt för nära inpå bandagar hädan efter.

Tankad, packad och klar

Så va det dags att dra till Kinnekulle igen och den här gången blir det med tre hojar. Ja den lille ska nog kallas depåmoppe och inte hoj.
Så nu är kärran fylld till bristningsgränsen igen. Det är väl inte snabbast på banan utan den som har mest saker i depån som vinner :-)

The Bastard is back!

Japp, nu är den redo för nya äventyr på Gelleråsen.
Frågan är bara om jag ska sätta regndäck på den. För det skulle va kul att köra lite bastard på torr asfalt också.

Blir man snabbare i kurvorna nu?

Lite lättare och en hel del snyggare :-)

Snart så är den tillbaka.

Om man inte orkar lacka mitt i sommaren så kan man laga lackskador genom att ta ett klistermärke av lagom storlek för att dölja skadorna med.
Ibland är dock skadorna större än normala klistermärken, så då får man ta till lite större!

Vågar man riskera Bastarden?

En jobbarkompis som håller på att övningsköra råkade få reda på att jag lagt min fina SuperBastard och skrapat kåporna.
Då tindrade hon med ögonen och sa.
- Men så bra, om den redan är skrapad så kan ju jag få låna den och övningsköra på.
Va fan svarar man på det? Jo jag gjorde ett lamt försök och sa.
- Det är omvänd växling på den, så den kanske inte är så bra som övningshoj.
Då är det tur att man har vänliga arbetskamrater som genast flikar in.
-Det är ju inget problem att vända det på den.
-Hmmmm, kanske det…..
-Men jag har 40+ försäkring så det blir der blir nog ganska dyr självrisk om du lånar den.
Med det lyckades jag komma undan och Bastarden står trygg på verkstan ett tag till.

Men nyfiken som man är så va man ju tvungen att kolla vad som gäller vid utlåning till minderårig (under 40).
Till min stora förvåning så står det i villkoren ” Mc:ns ägare och förare ska ha fyllt 40 år eller fylla 40 år under kalenderåret. Tjejer oavsett ålder får även köra mc:n.”.
Vad fan gör man nu? Tiger och låssas som att det regnar eller ska man snällt vända på växlingen och slänga på gatdäck? Jag kan tänka mej att den stackars Bastarden redan står och darrar i skräck på verkstan!

Vad hände egentligen?

I tisdags på väg till huvudkontoret så ringer enhetschefen och vill prata. När jag talar om att jag är på på väg till huvudkontoret och är där om 5 min så ber han mej komma upp till honom istället för att ta det på telefon.
Inget konstigt med det, det är ju alltid enklare att träffas än att ta saker per telefon.
Så när jag gjort mej av med bilen så knallar jag upp till hans kontor. Men när jag kommer in så ber han mej hänga med in i ett mindre mötestum en bit bort.
Tja det är kanske nå möte han vill att jag hänger med på, tänkte jag. Så jag säger att jag bara har en kvart för sedan ska jag va på ett annat möte.
Väl inne på rummet så stänger han dörren och jag börjar genast fundera över vad som är på gång eftersom det bara är han och jag där.
Samtalet börjar med lite snack om cheftillsättningar (min chef ska byta jobb och jag har suttit med i intervjuerna av ny chef) och efter en liten stund så klämmer han fram det.
-Vill du ha ett nytt jobb!
-Va!!!
-Ja i fredags så nämnde du för avdelningschefen att du kunde va intresserad av ett annat jobb.
-Jo visst är jag det.
-Ja vill du ha det? Du behöver inte svara nu men jag skulle gärna vilja veta före lunch.
-Jaha, jo, men då vill jag nog fundera till lunch.

Så sedan va det bara att knalla iväg på möte ett par timmar, men efter det kom chefen tillbaka och tittade på mej.
-OK, sa jag.
-Bra, sa han.
Sedan hade man nytt jobb.
Nu gäller det bara att uppfostra en ny ches så att man kan få ledigt till alla bankörningar nästa år också.

Så kom fan inte och säg att statliga verk har långa handläggningstider och beslutsvånda :-)

Att förstöra en hastighetsmätardrivning

Om man vill ha en enkel distans istället för an hastighetsmätardrivning i framhjulet så kan man ju helt enkelt köpa en distans. Men det måste ju finnas andra sätt att lösa det på.
Självklart måste man ju kunna få ur distansen ur hastighetsmätardrivningen, den har ju rätt dimension. Frågan är bara hur man gör det på bästa sätt?
Ett sätt är att helt enkelt ta en 30 ton hydralpress och pressa ur distansen, man kan ju aldrig ha för stora verktyg. Stora verktyg och mycket våld på små prylar kan ju inte gå fel.
Om det är rätt sätt vet jag inte men det är mitt sätt och ett enkelt sätt. Det sa bara PANG och där låg distansen. Hastighetsmätardrivningen då? jo den hamnade i soporna.

Mindre kul på hjul...

.... eller om man inte håller sig på hjulen...

Kul på hjul.

Fast innan jag upptäckte att ryckutjämnaren va på rymmen in i hubben så han jag komma med på bild iaf. Det är ju viktigt ;-)

Lite att göra mellan körningarna

Tänk vad en liten ryckutjämnare på rymmen kan ställa till....

Bloggen har...

... kanske den vaknar till igen om lusten faller på, den som lever får se....

Var är min inspiration?

Inte har det blivit mycket gjort i verkstan och de nästa två helgerna är fullbokade så då kommer inget mer att bli gjort.
Sist jag va och skruvade lite så gjorde jag allt för att motivera mej. Ja, jag t.o.m. drack gammalt Knutstorpvatten, men inte hjälpte det inte :-(

Så blev lite till gjort!

Lördagen gick i Homer Simpsons tecken och jag fick fan inget gjort!


Men i dag hade jag för dåligt samvete för att dega på soffan, så det fick bli en tur till verkstan.
Jag har bestämt att jag inte ska börja förbereda lacken förrän Marylins service är klar. Så det va bara att sätta fart.
Remmar och sprut va redan borta så det gick fort att komma igång med kollen av ventilspel och slitage på vippor och kammar.
Spelet var inom acceptabla gränser och slitaget var obefintligt, så det va bara att skruva ihop igen. Nuär det bara rämmarna och batterihållare som ska bara dit innan nya kåporna ska passas in.

Mer lågkonjunktur?

I dag på morgonen så tog jag en promenad på 20 minuter till järnvägsstationen och sedan tåget till jobbet, istället för att som vanligt ramla ner i garaget och sätta sig i en varm bil.
Vad beror denna ändring av beteende på?
Har bilen gått sönder?
Har jag börjat tänka på miljön?
Har jag drabbats av lågkonjunkturen?

Nej, nej, och åter nej! Jag tänker helt enkelt inte vara nykter när jag ska hem i kväll, så bilen får stå kvar i garaget.

I kväll blir det:


I morgon blir det:

Lågkonjunktur eller?

Man kan ju fundera på om man drabbats av lågkonjunkturen eller va det är.
Det fick bli en bättre begagnad öhlinare istället för en ny fin WP-dämpare den här gången.

Bokrea

Dagarna går och våren närmar sig med sjumilasteg, å ändå får jag inget gjort på hojarna. Inspirationen att skruva och lacka har helt försvunnit samtidigt som det finns att göra på jobbet så det räcker långt in på nätterna.

Så hittade jag en bok på bokrean som gav mej en ide!
Kansk skulle man lära sig att locka kompetent folk till verkstan istället så hojarna blir klara före 1 maj! Man har ju hört att det funkar för andra när dom kör fast :-)

Leksaker är kul!

Vad fan ska jag med en rörkrökare till?
Ja, ja den är stor, tung och pressar 1,2 ton, det räcker som motiv för mej!
Kanske skulle man kunna göra en egen hojram till SuperBastarden :-)

Mer ljus och bättre optik men färre pixlar = bätte bilder

I dagsljus är den aningen vitare än i skenet fråm OK:s belysning på kvällen.

Äntligen ett klipp

Hittade ett 1300 kg Rekosläp på blocket för rena rövarpriset. Så då va det bara att ringa och göra upp afären och sedan ställa in eftermiddagens möte och snabbt som attan smita från kontoret.
Färden gick till Söderbärke där kärran stod och när jag väl kom dit så fick jag veta att någon ringt och bjudit över mej. Men eftersom jag va först och hade kört 20 mil så fick jag ta den om jag inte prutade. Å inte gjorde det mej nå för den låg 10-15 tusenlappar under vad dom normalt går för.

Så nu kan man lasta ledigt lasta två - tre hojar och massor av bra å ha prylar i kärran när man ska till banorna. Ja det är klart att inte är det lika mycket som vissa andra i Ducceklubben, men om jag kör med engångsgrill istället för XXXL gasgrill som vissa så är det nog inga problem.

Det bidde lite AJ!

Ibland är det tur att man kar kamrater som vet hur dom ska lura mej.

Det är söndag förmiddag och Vasaloppssändningarna är slut, så jag sätter mej vid datorn och tittar på lite gamla hojfilmer och drömmer om sommarens kommande bankörningar.
När jag sitter där och letar bland filmer och foton så hittar jag en mapp med 375 bilder från årsmötet -08 och bankörningen på Knudan. Oops! dom har jag nog glömt att slänga upp på nätet. Aj, aj inte likt mej!
Vad ska man då göra med en bunt publicerade bilder??? Tja eftersom jag inte filmade något i somras så kan man ju med hjälp av lite musik göra lite film av dom.
Sagt och gjort, det är bara att starta Pinnacle och börja leka. Här kan man ledigt fördriva en söndag...

men så efter en stunds lekande med Pinnacle så blir man störd av den förbannade telefonen. Ja ja lika bra att svara så den blir tyst....

Följande konversation är något redigerad men nästan identisk..
-Tjaba är du vaken?
-Jorå sitter vid datorn. (klockan är ca: 14.00, han känner mej väl)
-Ska du ut till verkstan nå i dag
-Tja nog skulle jag behöva, vadåra?
-Jo jag skulle behöva låna billyften och byta avgassystem på svärfars bil
och du behöver säkert skruva på hojarna
-Tja, jo nog skulle jag behöva det...

Efter en stund så va är jag övertygad om något som jag redan är väldigt medveten om, jag behöver fixa hojarna. Inte för att det är nå kul som väntar bara ventiljustering och övrig service, jag har inte fått hem allt inför lackningen än.
Men ,men det är bara att slänga i sig kaffe och krypa in i duschen så man blir människa nog för att åka ut och skruva.

Väl ute i verkstan så tar jag tag i å plocka ner Marilyn så allt är klart för att börja kolla ventilspelet.
När jag då får bort kåporna över kamrämmarna så ser jag att den gamla märkningen syns alldeles utmärkt, så naturligtvis är det bara att slänga i en växel och snurra på bakhjulet tills dom kommer i rätt läge så att kammar och vev står där dom ska innan man demonterar snoddarna.
kan någon gissa hur många varv man måste snurra bakhjulet innan ett visst förutbestämt läge på kamrämmarna befinner sig på rätt ställe? Nä just det, det vet inte jag heller för så långt orkade jag inte räkna. men en jävla massa varv blev det och en sak lärde jag mej. Om man ska snurra på bakhjulet på en Ducce 916 så ska man passa sig för att ta tag om ekrarna för på andra sidan ekern så sitter ett bromsok och där är det trångt för fingrarna.Jodå¨så är det och om man snurrat 40 varv redan på det jävla hjulet så tar man inte i försiktigt utan man tar i lite..... å fan va ont det gör...

Så i dag så har jag haft ont i pekfingret varje gång jag klickat på musen eller försökt vara kreativ och skriva lite, så går det när klåpare ska meka. Å som om det inte är nog, mina fina kontorsfingrar har fått svarta ränder under naglarna igen.
Fast sedan blev dagen lite bättre igen för jag va till Posten och hämtade ett STORT paket med glasfiberbitar... Marilyns nya kåpor hade kommit!

Så nu blir det fan ingen ventiljustering, lack är ju fan så mycket roligare så det får bli panikskruva i år igen efter att kåporna är klara.


Jo justa, vad blev det av bilderna som jag hittade då????
Jotack det blir nog bra så småning om. Har bytt musik fyra gånger och klippt om filmen åtta gånger nu, så den är nog klar till våren... och bilderna publiceras inte före filmen hi, hi, hi

Skynda långsamt!

Nu har det varit dåligt med bloggande igen, men takten på mitt bloggande går hand i hand med aktiviteterna i verkstan. Eftersom vissa "klagomål" och pikar kom på mässfesten om mina inlägg om matlagning, foto och annat dravel så blir det nog mest hojbloggande framöver.... nej om jag ska va allvarlig en stund så har orken att skriva nå kreativt i bloggen inte funnits då jag sedan ett tag försökt jobba 14 timmar per dygn.
Så att ett nytt inlägg kommer kan bara betyda att något hänt på hojfronten.

I måndags så gjorde jag tidig kväll på jobbet och åkte till min lackleverantör för att klura lite på färgvalet till Marily. När jag gick därifrån så va det med ett nöjt leende på läpparna, färgvalet är klart och nu återstår design och dekaler.
Full av idéer så var jag tvungen att åka till verkstan för att få ut lite av överskottsenergin. Men väl där så hade jag svårt att få nå vettigt gjort eftersom jag inte kunde få tankarna på den kommande lacken ur skallen.
Efter en stunds planerande så insåg jag att fälgarna också måste lackas, så det enda vettiga som blev gjort va att kränga av regndäcken och börga rengöra en uppsättning fälgar. Nog märktes det att man va otränad på däckkrängning, så det tog aldeles för lång tid.



Så i går kväll kom nästa geniala ide! En ide på en egen designad dekal som jag genast måste kolla med min dekalleverantör om han kunde fixa. I dag kom svaret att inte ska det va några problem inte.
Så nu börjar lackplanerna ta form och inspirationen flödar.

Undrar om jag har några slitna vippor som måste bytas????? Ja, ja skit samma det löser sig nog också med tiden, nu är det viktigare saker som gäller.
Lack är ju viktigt så man ser snabb ut i depån....

Så har även den late börjat.

Ja nu så har även jag börjat fixa hojarna inför våren och med det så kanske bloggen även kommer att uppdateras lite oftare.
När man ser och hör vad andra redan hunnit fixa så börjar man inse hur mycket man ligger efter och paniken börjar kännas när en hel månad redan hunnit gå på det nya året. Det enda jag gjort är att klä av båda skönheterna så dom står där i bara mässingen.

Så i kväll va jag ut för att försöka få något gjort. Men vad ska man börja med när man har två hojar som ska servas, lackas och en som jag dessutom ska försöka byggaom lite till.
Överväldigad av allt som borde göras så står jag och spanar efter något som int känns allt för tungt (man måste ju börja lugnt och inte förta sig).
Så ser jag den, där i ett hörn står reservtanken till Marilyn. Den fick bara grundlack förra året och sedan har jag kladdat på en massa spackel. Fram med slippapper och vattenspruta, sedan är det bara att försöka få igång slipmusklerna som har legat i dvala sedan förra våren. Som tur va så va det ett ganska enkelt jobb och efter två timmar så är grovslipningen klar. nu återstår bara finslipning så kan jag lägga på ny grundfärg igen.

Ja så mycket blev det ju inte gjort men nu har jag i alla fall börjat.

Nytt år ända in i Hälsingland!

Japp, 2009 skålades in i stugan som ligger djupt inne i Hälsningeskogarna och 2009 började som 2008 slutade, med strålande sol och 5 minusgrader. Perfekt väder för att lägga några mil i skidspåren, men lat som man är så hade jag lämnat laggen hemma.
Nej god mat och dryck blev det istället för skidåkning och nyårs middagen intogs på den lokala "krogen". Fast där va det mest sportfånar som va väldigt försiktig med spriten.
Så till 12 slaget hade vi promenerat tillbaka till stugan för att öppna en flaska Desmo bubbel att skåla in det nya året med. Det funkade alldeles utmärkt för det blev ett nytt år även uppe i Hälsningeskogarna och inte ett enda nyårslöfte blev det.