Hur får man en missanpassad polare att anamma den rätta tron!

Jag är nog inte den enda Duccatisten som har förvirrade polare som kör div. suspekta hojar. Så vad gör man? Jo självklart försöker man få dom att fatta att Ducati är det enda rätta för dom. Men tjat fungerar ju sällan på folk så det kräver lite list.

En förutsättning för att lyckas är självklart att man själv har en väl ljudande Ducce som man låter dom höra så ofta man kan.

Nästa steg är att man alltid ska ringa till objektet när man är på bankörning. Lämplig placering när man ringer är i början på rakan där alla ligger på full gas och ljudet är öronbedövande. Naturligtvis så berättar man hur jäkla kul man har och att solen alltid skiner på Ducceklubbens körningar.
Om objektet är en unkis så bör man också talaom hur många tjejer det är på Ducceklubbens körningar.

När övertalningsobjektet börjar mjukna lite så ger man bort ett medlemskap i Ducceklubben i julklapp eller present. Som medlem kan dom sedan börja läsa både valpen och SDK-forumet.
Nu kan jag garantera att objektet börjar mjukna.

Då är det dags att börja operation övertalning.
Påpeka gärna vilken hoj som står registrerat i presentationen av nya medlemmar på objektet i Valpen (ingen vill ju att folk ska tro att man äger t.ex. en HP. )
Att Duccedamer ä snabbare, snyggare och mycket trevligare än de vanliga raggen han kan hitta på krogen är naturligtvis en upplysning som bidrar till övertalningen.
Alla annonser man kan hitta mailas till objektet.
Berätta hur kul alla aktiviteter som Ducceklubben har.

När du känner att objektet nu bara behöver en liten liten knuff i rätt riktning så ger du bort en bankörning i present.
Det gör garanterat susen och nu är objektet fast i träsket.

En har jag lyckats med så bra så att nu när han träffade en hojdam med onämnbar hoj så har han själv lyckats omvända henne till den rätta tron och köpa en 900SS.
Sånt gör en Desmoholic lite stolt, man känner att man har bidragit lite till en bättre värld!

Nu har jag startat nästa projekt:
Objektet denna gång är en polare på jobbet som kör en GSXR i Rookie 1000.
Målet är ett medlemskap i Ducceklubben och att han byter hoj till 1098 och klass till BoTT.

Har man en skruv lös eller?

Just hemkommen efter ett antal timmar i verkstan.
Började med att mäta ventilspel på den horisontella cylindern, men det va lika tråkigt som sist jag försökte få det gjort.
Så då blev det te å slasta lite kåpor sedan så övergick jag till att slipa, spackla, slipa, spackla och slipa lite till. Dekaler och de värsta skadorna är fixade nu. Så då är det bara 3-4 spacklingar och 7-8 slipningar kvar innan det gamla kåpsetet är färdigt för lackning.


Men då började jag fundera på hur smart jag egentligen är!
Om jag har satt mej och jobba dom timmar jag lagt på att rädda det gamla kåpsetet så har jag nog kunnat köpa två nya kåpset och lack för dom pengar jag tjänat. Så nog har man en skruv lös! Det jävliga är att jag tycket det är kul också.

Så i morgon täkte jag hinna spackla och slipa de gamla kåporna, slipa tanken, slipa de nya kåporna och börja få bort den gamla enkoponent färgen på SuperBastardens kåpor. Jo just ja, jag ska ju plasta om Bastardens toppkåpa också. Lysena ska bli lite snyggare monterade har jag tänkt.
Ja, ja, det blir kanske lite tid över till att titta på ventilerna också.... eller inte.

Så gick en vecka till.

Så har man avverkat en vecka som resande i åsikter. Trodde aldrig att jag skulle kunna leva på att vara besserwisser (eller hette det Messerschmitt?).

Möten, möten, konferenser och ett par studiebesök avlöste varandra hela veckan och ett jäkla bilresande blev det.

Ja, jag kanske ska erkänna att det blev besök i nån bar också, fast aldrig senare än 03.00. Men då va det bra med ett studiebesök på högakusten bron dagen efter. Man blev tvångsmatad med friskluft när man stod och beundrade utsikten på 180 meters höjd.

Fast lite lärde jag mej också. Som t.ex. att när en dam talar om vilket rumsnummer hon har innan hon går från baren så är det inte för att man ska skriva upp sin grappa på hennes rum. Hon menar tydligen något helt annat. Tänk va skäll jag fick dagen efter! Ja, ja så det kan bli på konferenser :o)

På väg hem från Högakusten så paserar man Midlanda banan och då måste man självklart in och inspektera den. Men det va ju ingen uppmuntrande syn, för den va täckt med lappmögel. Men lite byggnadsarbete pågick på husen så nu när man fått in en ny delägare och nya pengar så kanske det sattsas lite mer på den banan.

Äntligen på G

Så har man äntligen kommit igång med att fixa Duccarna.

Väl ute i verkstan så rev jag bort sprutet och dom gamla remmarna för att kunna mäta ventilspel, men... ja det är ju tråkigt så då började jag slipa lite på den ny riktade och spacklade tanken.

Sedan blev det lite mer ventilspelsmätning, men det va fortfarande lika tråkigt så då blev det till å finspackla tanken. Så nu är den snart klar för lack.

Åter till ventilerna, vertikala cylindern uppmätt och det är dags att ge sig på den horisontella, men det va ju om möjligt ännu tråkigare.

Det fick bli lite plastning av gamla kåpor istället, tja lite slipning och spackling blev det också.

Hur gick det då med uppmätning av ventilspelet? Nja... sånt tråkigt kan man ju skjuta på lite till.

Affärer lyckades jag få gjort i helgen också.

Lite gamla SS kåpor byttes bort mot bättre beg. broms- och kopplingspump från en lite nyare SS med plast behållare. Det blir nog fint på Bastarden.

En uppsättning nya kåpor till Marilyn blev inköpt.

Så nu är jag sjukt sugen på att åka och handla lite färg och börja lacka. Måste bara fundera lite på vad det ska bli för lack på hojarna.

Marilyn ska få både det nya och det gamla kåpseten upplackade i olika färger. Lite galna ideer finns men frågan är bara hur vågad man kan vara innan andra Duccatister börjar spotta och sparka på henne? Men orginal kan jag garantera att det inte blir!

Bastarden ska också få nya färger, men den är jag lite mer osäker på vad jag ska göra med. Måste ju bli nå uppkäftigt som passar stilen på den "lite" udda hojen.

Tänk att det ska va så mycke roligare att spackla, slipa och leka med färgsprutan än att skruva. Fast det va ju målare jag tänkte bli en gång i tiden, straxt efter att jag hade gett upp planerna på att bli kock.

Den dan hästarna sköter sig så ska jag sägaupp mej från jobbet och leka med färgsprutan på heltid, då kanske man kan bli bra på det också. Ja, ja... jag får nog nöja mej med att ta några dagar semester för att fixa lackandet.

Hur svårt kan det va? (Fredag)

Eftersom fredagen slutade med att jag dog på soffan vid åtta tiden så får jag skriva nu, det jag skulle skrivit då.

Efter en hektisk vecka på jobbet så lyckades jag smita från kontoret vid femtiden.
Siktet ställdes in på porslins shopping i Hälla. Där finns både Duka och Cervera, så då måste jag kunna hitta lite nytt porslin som duger att visa i mina matinlägg här på bloggen.
Runda, fyrkantiga, trekantiga, ovala, röda, blå, gröna, svarta, blommiga, randiga, enfärgade, flerfärgade och helt vanliga vita fanns det. Alla hade dessutom namn som Tulpan, Love, Blues, Carl, Angela, Lovisa och Anna (som va blommig).

En halvtimma tog det att gå igenom båda butikernas sortimen.
Vad blev det då?
Tja... det blev inte nå alls. Hur svårt kan det va, jag ska ju inte ha nå särskilt märkvärdigt. Det ska ju bara va vardagsporslin som man slipper skämmas över.
Hur svårt kan det va? Snart går jag och köper helt vanliga runda vita talrikar, fast hur kul är det.

Penne och P-O:s köttfärssås

Så äntligen har jag varit in i köket igen. Den här gången så blev det en variant av min köttfärssås och Penne.

Innehållet i köttfärssåsen kan variera ganska kraftigt beroende på vad som finns hemma. Det samma gäller valet av pasta, det går ju naturligtvis lika bra med annan pasta än Penne. Resultatet varierar därmed också och utöver urvalet av ingridienser så är resultatet beroende på inspiration. Men i dag fanns huvudingredienserna hemma och inspirationen är på topp, så det här ska nog bli bra.
Nu är jag sån så att jag gärna bryner saker i omgångar om det är mycket som ska i pannan på slutet, allt ska ju vara perfekt brynt! Därför börjar jag att bryna rökt sidfläsk och färska champinjoner (i smör och olja naturligtvis). Fläsket skär jag gärna i lite större bitar så det blir lite att tugga på.
Sedan bryner jag purjolök, schalottenlök och vitlök. Allt hackat i lagom bitar, även vitlöken. Jag skulle aldrig komma på tanken att pressa den.
Efter det åker nötfärs ner i pannan för att brynas ganska hårt.
När köttfärsen är lagom brynt så åker fläsk, svamp och lökblandningen ner i pannan. Eftersom allt är färdigbrynt så är det bara att kasta i paprika, kryddor, grädde, soja, tomatpure, riven muskotnöt och ett berg av riven Parmigiano.


Ställ inte fram salt och peppar på bordet utan där skall muskot och Parmigiano stå bredvid rivjärnet (och då menar jag inte frun).

När man ändå är igång vid spisen så gör lite extra köttfärssås så det räcket till en köttfärspaj!


Recept köttfärssås:
Nötfärs
Rökt sidfläsk
Färska champinjoner
Purjolök
Schalottenlök
Vitlök
Paprika
Grädde
Olivolja
Soja
Tomatpure
Muskotnöt
Salt, Svartpeppar och Pirri Pirri blandning

Pasta:
Penne

Grönfoder:
Haricot verts (tack för tipset Anna)

Dryck:
Rött vin

Nu är det ju så att jag hatar när kockar står i TV och säger att deras egen mat är perfekt, underbar, utsökt och allt vad dom kan hitta på. Men trotts det så måste jag säga ett i dag blev det JÄVLIGT gott. Kanske beroende på äkta smör och fet grädd. Men vafan, banta kan man göra nån annan dag!

Varför blogg?

Vad ska man skriva i en blogg?
Ska man skriva offentlig dagbok?
Ska man ha intelligenta politiska åsikter?
Ska man skriva elaka saker om kändisar?
Ska man kommentera heta nyheter?
Eller får man skriva vad man vill?
Hittills så har jag skräpat ner på Internet med mina förvirrade funderingar, lite sagor och mat. Får man skriva sånt?

Sedan så har jag undrat ett tag över varför jag bloggar!
Tja... jag kan ju alltid skylla på Anna, för det va efter att ha läst hennes blogg som jag fick idéen att själv börja skriva i en blogg.

Men, men den som inte vill läsa kan ju alltid surfa vidare och glömma den här sidan. För om jag fortsätter så blir det nog i samma stil. Jag ska nog börja skriva sagan om hur en SuperSport blev en DirtyDucc och sedan en SuperBastard.

Ett citat från KSMB (för dom som vet vilka det va)
"...en slämmig torsk i en brödrost, jag sjunger som JAG vill!..."

Så jag skriver som jag vill, lev med det eller surfa vidare!