Från vetenskap till Italienska läckerheter.

På förmiddagen så var jag på ett möte som fick mej att känna det som att jag va med i Snillen spekulerar. Det är alltid kul att få imponeras av rena genier, synd bara att man själv känner sig fullständigt pantad i deras sällskap bara.
Men, men det är bara att passa på att lära sig så mycket man kan.
Som t.ex. att samtidigt som teflonbeläggning tydligen ska göra under med Mackans nya fina kolvar, men med teflonbeläggning på kontakterna i en högspänningsbrytare så kan det gå käpprätt åt hel**te. Ja, jo kontakterna glider bra och inte slits dom så mycket heller, det är bara det att teflon inte så gärna vill leda ström, så följden blir hög resistans och brända kontakter.
Mitt i mötet så slås jag av tanken att det är till dessa genier man ska lämna Ducce motorn nästa höst. För här lämnas inget ås slumpen, här är det vara ren vetenskap som gäller.
Fast efter en stund så inser jag misstaget i min tankebana. Dessa herrar får ett uttryck i ansiktet som liknar ett barns uttryck när det får en glass en varm sommardag när dom börjar prata om förstörande prover och att såga sönder allt så dom får in bitarna i sitt nya fina svepelektronmikroskop.
Huga, så får ingen göra med mina Duccar

Efter att ha missat lunchen (genierna behöver tydligen inte äta) så är mötet till sist slut.
Så över till lite mer privata ärenden. Med mitt gamla skinnställ i en kasse så vandrar jag genom Västerås på jakt efter en kompetent skräddare.
När jag väl hittat skräddaren så visar det sig att han fortfarande har lunch. Men det gör inte så mycket eftersom jag haft telefonen avslagen och meddelande boxen är full.
När jag vandrar runt lite på måfå, fullt upptagen av ett telefonsamtal så ser jag en butiksskylt i Italienska färger. Jo det är en butik och inte en restaurang, självklart blir man nyfiken och måste titta lite närmare.
Jodå det är rena drömmen i form av en liten butik vid namn PARMA som är full av Italiensk läckerheter.

http://www.parmadeli.com/

Så åter till den intressanta butiken ! Men väl inne så börjar telefonen varva upp mot fulla varv (har en ylande Desmosedici som ringsignal).
”Jaha, ja, jo jag har det på kontoret jag kan ringa dej om 10 minuter… ”
Så då blev det ingen djupdykning bland läckerheterna i dag inte. Men vad ser jag…. Matlådor och inte bara det utan GI matlådor! Jisses jag ska nog börja banta med GI metoden.
Kan bara säga ”Åt helvete med matlagning” här kan man ju köpa all mat man behöver och färdiglagad dessutom. Det är utan tvekan en DesmoHolic:s dröm. Men i dag han jag bara köpa en lunchlåda och ett par olika pecorino.

Men på eftermiddagen så tog jag mej tid att skriva några reseräkningar som jag ledat efter med ett tag. Ja det va ganska lönande, så jag ringde och beställde en ny bromspump, det blev en 1098 pump.

Fortsatt slipande!

Så har man lyckats fördriva en dag till i verkstan och inte kommer det att vara den sista den här våren. Med tanke på allt som ska lackas så kommer troligen inte dagar och helger att räcka, så det blir nog några nätter också.

På bilden saknas 2 tankar, 1 båt, två framskärmar och 1 luftburk.

Mycket slipa blir det... tänkte inte på det...

Ju mer jag gör på Bastardenj ju fler idéer får jag på vad man skulle kunna göra med den.
Kanske ska jag skippa dom gamla 916 kåporna och slänga på dom gamla 998 kåporna med båt som satt på Hypern i fjol.
Hm….
då måste jag göra om kåpstagen lite…
kanske man skulle gjuta dom i kolfiber…
lysena måste få en annan, snyggare lösning…
tippbrytare och tvättsvampar i tanken vore bra, då kan man BoTTa med den…
en extra toppkåpa utan besiktningslysen kanske man skulle ha…
måste nog upp med ljuddämparna lite om den ska ut på bana igen…
fotpinnar skulle man nog byta…

Ja, ja vi får se vad jag känner för nästa gång jag är i verkstan!

Bastarden återuppstår!

Dagen startas med att slutföra köp av en bättre begagnad hypertank från Götet. Vem behöver eBay när man har Ducceklubben :)

Sedan bar det av till verkstan för att kollmäta ventilspelet på Hypern och plocka ur kammarna. Den här gången räckte det med att titta på den för att tröttna.

Så vad gör man då? Jo man börjar plasta lite bitar för att fixa lite snyggare belysning på Bastarden. När det står och härdar så övergår jag till att slipa Bastardens kåpor. Dom kåporna fick rulla med den lacken en helg på Monzta, mer blev det inte. Men vafan lacken är ju över ett år gammal så den kan ju inte sitta kvar. Skulle Vickan gå i samma klänning på Nobelfesten två år i rad? Nä just det, då ska min Bastarden inte heller behöva rulla två år med samma lack heller!

Det jävliga är bara det att den gamla lacken va en komponentfärg så det blir till att slita bort all gammal färg.
Ja, ja tvätthallen är nog lämpligaste stället för den typen av skitjobb. Jag använder i alla fall tvätthallen så sällan för att tvätta. När toppkåpan och sidokåporna efter 6 timmar nästan är klara så blir det lite mer plastning. Hålen för kraschpuckarna gjuts igen, puckarna ska modifieras så dom sitter innanför kåporna både på Bastarden och Hypern.

Lite kafferast måste man ju ha också.
Tänk att regndäcken fortfarande sitter kvar på Hypern sedan sista körningen opå Knudan

Fan vad jag är sugen att få rulla ut Bastarden på gatan igen. Nu har den fått stå och skämmas en hel säsong så det är verkligen dags att den får återuppstå i ny skepnad till 1 maj körningen.
Färgsättningen är nästan färdigkomponerad i min vimsiga skalle, så hur den blir till slut vet man inte förrän det är klart.
Men en sak är säker, Bastarden ska döpas och namnet han ska få har han förtjänat efter sitt sista äventyr på Monzta banan, nu återstår bara att se om han kan fortsätta att leva upp till det.

Mellan besöken i verkstan ska jag försöka skriva Sagan om SuperBastarden här på bloggen. Första delen om hur den kom i min ägo finns ju redan nertecknad, så fortsättningen kommer att handla om hur en fin och felfri SuperSport blir en DirtyDucc och sedan en SuperBastard.
Naturligtvis så har vi inte sett slutet på denna Ducces äventyr för jag räknar med fler förvandlingar under de närmaste åren, så ni kan vänta er en Newer Ending Bastard Storry!

Fy fan för Ducceklubben!

Efter ett trevligt och lärorikt besök på Öhlins så styr man nöjd hemåt. När jag ska svänga av E18 så mins jag att snuset nästan är slut. Macken nästa alltså... fast ICA har ju inte hunnit stänga så man kanske ska passa på att handla lite mat också eftersom det är ganska tomt hemma.
Väl inne i butiken så börjar jag irra runt utan inköpslista och idéer. Då går jag förbi delikatess avdelningen, hm… Parmigiano har jag nog ont om…
Men vad är det för små glasburkar som står strategiskt placerade där då? …
Vad va det vi åt på Gotland som va så gott?
Vad va det för nå gott som stod bredvid Parmigianon på mässan?
Hm… tja… en liten burk kan man ju ta, Rabarber och nypon marmelad blev det.
Ja, ja nu ska jag ha mat också, men vad ska man ha?
Jajustja! det va slut på pålägg, skinka kanske. Knallar runt och ser inget jag är sugen på… attans lufttorkad skinka va ju slut, det går ju inte och så praktiskt att dom har storpack.
Då kommer jag att tänka på vad den där rökta osten som Anna och Mackan surrade om hette? Fan, nu går det ju inte å få den ur skallen innan jag hittar den.
Efter ett tag så börjar personalen titta konstigt på mej när jag irrar från hylla till hylla och letar efter nå jag bara mins hette nå på Hal… Men skam den som ger sig, så fort jag läste på etiketten så viste jag att det va Halloumi det va. Lika bra att ta två, det kan ju va gott.
Efter en stund till i butiken så hamnade bl.a. Abruzzese Piatto, extra vergine Olivolja och marinerade vitlöksklyftor i korgen.
Så när jag betalat förvånansvärt mycket för en halv kasse mat så inser jag att det bara blev yoghurt, tvål och en DVD film utöver alla nödvändiga delikatesser.

Så kommer man hem med en halv kasse och börjar fundera vad man ska satsa på i kväll, nå lättlagat får det bli i alla fall.
Tja… lättlagat blev det!
Jag hamnade i soffan med en redig bit Parmigiano, en kniv och burken med Rabarber och nypon marmelad. Får erkänna att jag tittade bort mot vinhyllan också, men eftersom jag ska upp tidigt i morgon så lyckades jag hålla mej från att öppna en flaska rött.

Det är då man inser att förfallet inte är fullbordat än. Jag trodde att jag fallit så långt man kan som DesmoHolic. Men det är bara att inse att man fortfarande kan sjunka ännu längre ner i träsket och det skyller jag helt och hållet på Ducceklubben.
Så fy fan för Ducceklubben och alla Duccatister som lurar in mej på alla dumheter.... och nu är både Parmigianon och marmeladen slut....

Handduken är kastad!

Två dagars semester för att förlänga påskledigheten så skulle massor bli gjort på hojarna.
Jo tjena... det blev te å jobba långt in på kvällarna de flesta dagarna den här veckan också. Inte har det blivit några utsvävningar i köket heller. Nej nu är orken slut så i morgon tar jag några flaskor vin och rymmer upp till Dalarna. Hojarna får vänta några dar till.

Men nu börjar de se tungt ut med hojarna. Konstigt det där, på jobbet sitter man och gör strategier, tidplaner och budgetar men hemma så lyckas man fan inte genomföra ett par enkla projekt.
Så då är det bara att kasta in handduken och sänka ambitionsnivån.
Tanken va att jag skulle tävla lite i BoTT i sommar men nu är det struket från agendan. Det blir till att hålla sig till bankörningar i år också.

Nu ser planen ut enligt följande.
1 Maj ska SuperBastarden va lagad, fått ombyggda lysen och ny lack.
29 Maj ska Marilyn va reparerad, fått lite anpassningar till BoTT reglementet och nylackade kåpor.

Hur får man en missanpassad polare att anamma den rätta tron!

Jag är nog inte den enda Duccatisten som har förvirrade polare som kör div. suspekta hojar. Så vad gör man? Jo självklart försöker man få dom att fatta att Ducati är det enda rätta för dom. Men tjat fungerar ju sällan på folk så det kräver lite list.

En förutsättning för att lyckas är självklart att man själv har en väl ljudande Ducce som man låter dom höra så ofta man kan.

Nästa steg är att man alltid ska ringa till objektet när man är på bankörning. Lämplig placering när man ringer är i början på rakan där alla ligger på full gas och ljudet är öronbedövande. Naturligtvis så berättar man hur jäkla kul man har och att solen alltid skiner på Ducceklubbens körningar.
Om objektet är en unkis så bör man också talaom hur många tjejer det är på Ducceklubbens körningar.

När övertalningsobjektet börjar mjukna lite så ger man bort ett medlemskap i Ducceklubben i julklapp eller present. Som medlem kan dom sedan börja läsa både valpen och SDK-forumet.
Nu kan jag garantera att objektet börjar mjukna.

Då är det dags att börja operation övertalning.
Påpeka gärna vilken hoj som står registrerat i presentationen av nya medlemmar på objektet i Valpen (ingen vill ju att folk ska tro att man äger t.ex. en HP. )
Att Duccedamer ä snabbare, snyggare och mycket trevligare än de vanliga raggen han kan hitta på krogen är naturligtvis en upplysning som bidrar till övertalningen.
Alla annonser man kan hitta mailas till objektet.
Berätta hur kul alla aktiviteter som Ducceklubben har.

När du känner att objektet nu bara behöver en liten liten knuff i rätt riktning så ger du bort en bankörning i present.
Det gör garanterat susen och nu är objektet fast i träsket.

En har jag lyckats med så bra så att nu när han träffade en hojdam med onämnbar hoj så har han själv lyckats omvända henne till den rätta tron och köpa en 900SS.
Sånt gör en Desmoholic lite stolt, man känner att man har bidragit lite till en bättre värld!

Nu har jag startat nästa projekt:
Objektet denna gång är en polare på jobbet som kör en GSXR i Rookie 1000.
Målet är ett medlemskap i Ducceklubben och att han byter hoj till 1098 och klass till BoTT.

Har man en skruv lös eller?

Just hemkommen efter ett antal timmar i verkstan.
Började med att mäta ventilspel på den horisontella cylindern, men det va lika tråkigt som sist jag försökte få det gjort.
Så då blev det te å slasta lite kåpor sedan så övergick jag till att slipa, spackla, slipa, spackla och slipa lite till. Dekaler och de värsta skadorna är fixade nu. Så då är det bara 3-4 spacklingar och 7-8 slipningar kvar innan det gamla kåpsetet är färdigt för lackning.


Men då började jag fundera på hur smart jag egentligen är!
Om jag har satt mej och jobba dom timmar jag lagt på att rädda det gamla kåpsetet så har jag nog kunnat köpa två nya kåpset och lack för dom pengar jag tjänat. Så nog har man en skruv lös! Det jävliga är att jag tycket det är kul också.

Så i morgon täkte jag hinna spackla och slipa de gamla kåporna, slipa tanken, slipa de nya kåporna och börja få bort den gamla enkoponent färgen på SuperBastardens kåpor. Jo just ja, jag ska ju plasta om Bastardens toppkåpa också. Lysena ska bli lite snyggare monterade har jag tänkt.
Ja, ja, det blir kanske lite tid över till att titta på ventilerna också.... eller inte.

Så gick en vecka till.

Så har man avverkat en vecka som resande i åsikter. Trodde aldrig att jag skulle kunna leva på att vara besserwisser (eller hette det Messerschmitt?).

Möten, möten, konferenser och ett par studiebesök avlöste varandra hela veckan och ett jäkla bilresande blev det.

Ja, jag kanske ska erkänna att det blev besök i nån bar också, fast aldrig senare än 03.00. Men då va det bra med ett studiebesök på högakusten bron dagen efter. Man blev tvångsmatad med friskluft när man stod och beundrade utsikten på 180 meters höjd.

Fast lite lärde jag mej också. Som t.ex. att när en dam talar om vilket rumsnummer hon har innan hon går från baren så är det inte för att man ska skriva upp sin grappa på hennes rum. Hon menar tydligen något helt annat. Tänk va skäll jag fick dagen efter! Ja, ja så det kan bli på konferenser :o)

På väg hem från Högakusten så paserar man Midlanda banan och då måste man självklart in och inspektera den. Men det va ju ingen uppmuntrande syn, för den va täckt med lappmögel. Men lite byggnadsarbete pågick på husen så nu när man fått in en ny delägare och nya pengar så kanske det sattsas lite mer på den banan.

Äntligen på G

Så har man äntligen kommit igång med att fixa Duccarna.

Väl ute i verkstan så rev jag bort sprutet och dom gamla remmarna för att kunna mäta ventilspel, men... ja det är ju tråkigt så då började jag slipa lite på den ny riktade och spacklade tanken.

Sedan blev det lite mer ventilspelsmätning, men det va fortfarande lika tråkigt så då blev det till å finspackla tanken. Så nu är den snart klar för lack.

Åter till ventilerna, vertikala cylindern uppmätt och det är dags att ge sig på den horisontella, men det va ju om möjligt ännu tråkigare.

Det fick bli lite plastning av gamla kåpor istället, tja lite slipning och spackling blev det också.

Hur gick det då med uppmätning av ventilspelet? Nja... sånt tråkigt kan man ju skjuta på lite till.

Affärer lyckades jag få gjort i helgen också.

Lite gamla SS kåpor byttes bort mot bättre beg. broms- och kopplingspump från en lite nyare SS med plast behållare. Det blir nog fint på Bastarden.

En uppsättning nya kåpor till Marilyn blev inköpt.

Så nu är jag sjukt sugen på att åka och handla lite färg och börja lacka. Måste bara fundera lite på vad det ska bli för lack på hojarna.

Marilyn ska få både det nya och det gamla kåpseten upplackade i olika färger. Lite galna ideer finns men frågan är bara hur vågad man kan vara innan andra Duccatister börjar spotta och sparka på henne? Men orginal kan jag garantera att det inte blir!

Bastarden ska också få nya färger, men den är jag lite mer osäker på vad jag ska göra med. Måste ju bli nå uppkäftigt som passar stilen på den "lite" udda hojen.

Tänk att det ska va så mycke roligare att spackla, slipa och leka med färgsprutan än att skruva. Fast det va ju målare jag tänkte bli en gång i tiden, straxt efter att jag hade gett upp planerna på att bli kock.

Den dan hästarna sköter sig så ska jag sägaupp mej från jobbet och leka med färgsprutan på heltid, då kanske man kan bli bra på det också. Ja, ja... jag får nog nöja mej med att ta några dagar semester för att fixa lackandet.

Hur svårt kan det va? (Fredag)

Eftersom fredagen slutade med att jag dog på soffan vid åtta tiden så får jag skriva nu, det jag skulle skrivit då.

Efter en hektisk vecka på jobbet så lyckades jag smita från kontoret vid femtiden.
Siktet ställdes in på porslins shopping i Hälla. Där finns både Duka och Cervera, så då måste jag kunna hitta lite nytt porslin som duger att visa i mina matinlägg här på bloggen.
Runda, fyrkantiga, trekantiga, ovala, röda, blå, gröna, svarta, blommiga, randiga, enfärgade, flerfärgade och helt vanliga vita fanns det. Alla hade dessutom namn som Tulpan, Love, Blues, Carl, Angela, Lovisa och Anna (som va blommig).

En halvtimma tog det att gå igenom båda butikernas sortimen.
Vad blev det då?
Tja... det blev inte nå alls. Hur svårt kan det va, jag ska ju inte ha nå särskilt märkvärdigt. Det ska ju bara va vardagsporslin som man slipper skämmas över.
Hur svårt kan det va? Snart går jag och köper helt vanliga runda vita talrikar, fast hur kul är det.

Penne och P-O:s köttfärssås

Så äntligen har jag varit in i köket igen. Den här gången så blev det en variant av min köttfärssås och Penne.

Innehållet i köttfärssåsen kan variera ganska kraftigt beroende på vad som finns hemma. Det samma gäller valet av pasta, det går ju naturligtvis lika bra med annan pasta än Penne. Resultatet varierar därmed också och utöver urvalet av ingridienser så är resultatet beroende på inspiration. Men i dag fanns huvudingredienserna hemma och inspirationen är på topp, så det här ska nog bli bra.
Nu är jag sån så att jag gärna bryner saker i omgångar om det är mycket som ska i pannan på slutet, allt ska ju vara perfekt brynt! Därför börjar jag att bryna rökt sidfläsk och färska champinjoner (i smör och olja naturligtvis). Fläsket skär jag gärna i lite större bitar så det blir lite att tugga på.
Sedan bryner jag purjolök, schalottenlök och vitlök. Allt hackat i lagom bitar, även vitlöken. Jag skulle aldrig komma på tanken att pressa den.
Efter det åker nötfärs ner i pannan för att brynas ganska hårt.
När köttfärsen är lagom brynt så åker fläsk, svamp och lökblandningen ner i pannan. Eftersom allt är färdigbrynt så är det bara att kasta i paprika, kryddor, grädde, soja, tomatpure, riven muskotnöt och ett berg av riven Parmigiano.


Ställ inte fram salt och peppar på bordet utan där skall muskot och Parmigiano stå bredvid rivjärnet (och då menar jag inte frun).

När man ändå är igång vid spisen så gör lite extra köttfärssås så det räcket till en köttfärspaj!


Recept köttfärssås:
Nötfärs
Rökt sidfläsk
Färska champinjoner
Purjolök
Schalottenlök
Vitlök
Paprika
Grädde
Olivolja
Soja
Tomatpure
Muskotnöt
Salt, Svartpeppar och Pirri Pirri blandning

Pasta:
Penne

Grönfoder:
Haricot verts (tack för tipset Anna)

Dryck:
Rött vin

Nu är det ju så att jag hatar när kockar står i TV och säger att deras egen mat är perfekt, underbar, utsökt och allt vad dom kan hitta på. Men trotts det så måste jag säga ett i dag blev det JÄVLIGT gott. Kanske beroende på äkta smör och fet grädd. Men vafan, banta kan man göra nån annan dag!

Varför blogg?

Vad ska man skriva i en blogg?
Ska man skriva offentlig dagbok?
Ska man ha intelligenta politiska åsikter?
Ska man skriva elaka saker om kändisar?
Ska man kommentera heta nyheter?
Eller får man skriva vad man vill?
Hittills så har jag skräpat ner på Internet med mina förvirrade funderingar, lite sagor och mat. Får man skriva sånt?

Sedan så har jag undrat ett tag över varför jag bloggar!
Tja... jag kan ju alltid skylla på Anna, för det va efter att ha läst hennes blogg som jag fick idéen att själv börja skriva i en blogg.

Men, men den som inte vill läsa kan ju alltid surfa vidare och glömma den här sidan. För om jag fortsätter så blir det nog i samma stil. Jag ska nog börja skriva sagan om hur en SuperSport blev en DirtyDucc och sedan en SuperBastard.

Ett citat från KSMB (för dom som vet vilka det va)
"...en slämmig torsk i en brödrost, jag sjunger som JAG vill!..."

Så jag skriver som jag vill, lev med det eller surfa vidare!